Miriam

I lördags kanade jag nerför backen i fullfart med pulka. Henrietta och hennes syrra var mina kompanjoner (de som höll mig sällskap och som skulle dra hem mig i fötterna om jag bröt bägge armarna).


Och
Igår var jag ute på en finfin söndagspromenad. Världen var jättehärlig och jag hade vårkänslor. Jag hörde vädermannen på radion säga att 'det här är ingen dag som Karl X skulle kunna gå över isen på' för någon dag sen.
Det var så igår också, och jag önskade att jag hade kunnat säga att det var för att allting var så vitt och vackert så att den svenska styrkan bara fascinerat tittade ut över isen och allt som hördes var hästhovar, andedräkter och fågelkvitter.

Fast egentligen var det bara för att isen var svag.



Uppenbarligen kan den hålla upp julgranar iallafall.

Idag var jag i skolan hela långa dagen och lyssnade om..ehm..medeltiden tror jag att det var. Jag var en dålig lyssnare. Glad var jag i alla fall.

Imorgon har jag och Gabbi pluggdejt, yay. :D