---
Ljus
(Det finns en viss risk att jag tack vare ljusworkshopen i skolan råkar tutta eld på någonting här hemma.)
Dagenst insikt
(weheartit)
(och visst är det en fantastisk tatuering?)
Overn'n'out.
"Det har varit en jobbig vecka. Jag kan ta en stark."
Jag har haft en fullspäckad kalasvecka! I skolan byggde vi stora modeller denna vecka, fast inte 1:1 som jag trodde först, utan 1:20, men de blev väldigt stora ändå. Den lite mittemellanstora här nedaför pallade 100 kg innan den kollapsade! Den ovanför pallade typ 90, jag var med och byggde den. Dock behövdes konstruktionen förankras i marken, men killarna i gruppen fick ställa sig på den. och hållas fast av typ fyra andra personer. Hehe..
Papperskonstruktionerna var mycket imponerande, men inte fullt lika hållbra. I proportion till sin egen vikt tog de ändå en del!
och sen när skolveckan äntligen tog slut igår, så var jag på en fantastisk filmkväll hos en tjej i klassen. Jag hade inte umgåtts mycket med henne förut, och blev överentusiastisk när hon hade talanger såsom mangatecknande, pärlande och drinkblandande.
Jag vet att det ite är en typisk miriamaktivitet, men jag skulle nog vila lära mig att blanda drinkar. Och sen färgmatcha dem med andra grejer, typ porslinet eller tapeterna eller klänningen (ah, där kom min inre hippie ut) och hitta på konstiga namn åt dem.
Tyvärr bodde den fantastiska damen vi var hos ganska långt ut, och vi fick ta näst sista bussen hem vid elva för att inte komma hem halvtre. Jag var pepp på sömn, eftersom jag hade varit i skolan fram till halvett på natten en dag, och tio en annan. Korridoren tyckte annorunda. De hade partajat och var på väg mot utgång.
Eftersom jag lever efter filosofin att allting bör testas en gång (ni vet, inom vissa gränser) tyckte jag att det var väl ett tillfälle lika bra som ett annat att kalasa med mina grannar!
Vi hamnade i en av fysikgränds källarlokaler (lustigt nog i samma hus där en av mina kompisar bor) och jag blev bjuden på drinkar. Och oj, det är farligt för en lättviktare, särskilt när drinkar smakar läsk. Min ena granne (han var i och för sig också ivrigast at skåla med mig) var till och med min wingman (vilket här får illustreras med Barney Stinson, och hans hot vs. crazygraf):
"Miriam! Långa eller korta killar?"
"Öhhm..långa! Fast inte breda, då skräms de..eller kanske korta, för jag vill ju anpassa mitt kök efter 1,60 när jag blir stor."
"Men du ser han där? Om du ser någon du gillar, då gör du bara lite såhär *putta in mig i killen bredvid*"
"whoaaa!"
"Sånt här ska man alltid jobba i par med!:D"
och sen efter en totalt awesome kväll och natt kom jag hem och sov och sov inte och sov och sov inte. Men jag trivs verkligen där jag bor nu, fastän jag hade mina tvivel i början. Det är kalas!
zombie mode on
Igår kom jag hem klockan ett. Inte den bra delen av ett på eftermiddagen utan 01 på natten.
Och nu är det allt dags att dra mig till skolan igen.
Jag ska pyssla lite med bandsågen, såhär käckt efter 5,5 timmar sömn. Lyckliga tankar, och så håller vi tummarna för att jag kommer hem (tidigt) med alla fingrar i behåll.:)
de sista januaridagarna
Det har varit gött att leva den senaste tiden! Skolans workshop där vi byggde superkök (eller ptja..köksmoduler som såg ut som myskojor hela bunten) är tyvärr över, konst- och designmupparna har fått dra sig tillbaka till sina egna vrår igen - men inte utan mysfest i köken. Det var underbart när allt var nersläckt.
Olyckligtvis var vi tvugna att riva ner alltihop, men på måndag drar en ny workshop igångm där vi ska bygga skala 1:1 modeller. Förhoppningsvis får vi fortsätta knö oss förbi superstora modeller, istället för att snubbla över små.
Som om inte det vore nog med roligt så var det vernissage på konst igår också. De har skills! Det var en liten utställning, men fin. Och sen fick vi vara i deras kök och äta kakor och så kom några andra arkitekter och så blev det fotokrig och..öh..Summan av kardemumman är att det var väldigt trevligt.
Efteråt var det lite veligt, men det blev tillslut Seven Brides for Seven brothers hemma hos en kompis, en hur härlig musikal som helst! Den slår inte precis några slag för feminismen, (Sabinberna var kvinnor som Romarna rövade bort) men det spritter ändå i benen på mig.
Och idag? Ptja..Ska väl mest pyssla hela dagen.
Inte helt fel.
Indestructable
det surrar i bikupan
Vi bygger.
Mycket!
sakerochting
I skolan har vi dragit igång med ett nytt spännande projekt, tillsammans med konstnissestudenter och designare ska vi bygga ihop ett litet köksspace. ASNAJS! Jag tror att det kommer bli mycket mysigt. Dessutom har vi en föreläsning om Kokosnötter, dess enkelhet och komplexitet. Och så har jag fått gräva mig djupare in i Designskolans lokaler och fått utforska Konsthögskolan för första gången. Jag är fulkomligt fullständigt fantastiskt kär i konsthögskolan. Det är charmerande lokaler. Inte en öppen planlösning så långt ögat når, vilket kan vara skönt eftersom man på arkitekt blir lite paranoid över att alla både ser och hör en hela tiden.
Oh well.
Det kanske börjar bli dags att scanna igeom Tjuvlyssnat för att se om någonting skumt jag har sagt har hamnat där?
kalas
det ringer fortfarande i huvudet (blodkänsliga varnas. typ.)
Jenny har fattat det här med att det är riskfyllt att gå på arkitekt, för hon har ritat ett jättefint porträtt på mig, där det står "plåstrade fingrar pga nitiskt pluggande", så medan jag hanterar min kartongkniv så kan jag ju vara mallig och tänka på den fiiina bilden! KALAS!:D
Och öhm..idag har vi bankat på metallpelare. Väldigt mycket.
Det här uppgooglade** blodsplattret får vara konceptbild över mina öron:
"Vi ska inte testa lite till då?"
"NEJ!"
**Euuuw. "Uppgooglat". Det låter som någonting internet har hostat upp.
Inspirationsinjektion
(weheartit)
(min bild. Haparanda.)
(weheartit)
(borttappat, snyggingen från Sweeny Todd.)
(hittad på A Beautiful Mess)
Jag älskar färg och form och fina saker.
ung arkitektnörd med för mycket fritid söker nya ytor
Anar jag en gnutta potential?
jag vill också ha det fint där jag bor
Det ska bli en helg i inredningens tecken. Feng shui ninja vs. stilrens vs. tacky vs. kitch vs. bara få upp all skit från golvet.
Det är lustigt det där med ett personligt hem. Sen jag fick upp en endaste liten grej på väggen har jag blivit mycket gladare av att vara här. Skulle vilja ha varrannan kvadratcentrimeter här täckt med fina bilder, men jag har en känsla av att kvartersvärden inte blir så glad.
my darlin' baby, this is a warning, i'm leavin' on monday mornin'
I stora drag. Såklart ska jag försöka vara den bästa människan jag kan, men det startade jag inte med det här året, utan jag har försökt vara ett under av pur godhet ett tag nu. :)
(weheartit)
(Och för bövelen! Jag ska skaffa mig lite framförhållning och ordningsinne också, så att jag slipper sitta här och nu med en halvskriven essä och bara tänker OHSHIIIIIIIIIIIIIIIIT.)
nån gång kommer det komma små gröna gubbar hit
(tappat bort bildkälla)
Idag har jag varit på Cosmonova med min pappa. Vi var lite äldre än genomsnittet där, men att få se rymden i Cosmonova(ahem!världensstörsta)filmformat var frikkin awesome!
För övrigt tror jag absolut att vi inte är det enda livet i universum. Universum är (underdrift) ganska stort.
The black hole
Summan av kardemumman är: om du stöter på någonting dödshäftigt, missbruka det inte. Suck.
Jorden får inte gå under på onsdag. Julafton är ju på fredag.
Mitt undermedvetna suger!
Inatt till exempel, drömde jag om att jag hade en magisk adoptivsyrra. Men man fick inte låtsas om henne, eller hjälpa henne, för då skulle världen gå under. Och så hux flux kom hennes pappa tillbaka (som hade slående likheter med E-type) och så flyttade hon ut.
Läskig?
Frid och fröjd, vi var ju glada över att bli av med domedagsdungen. Sen tog jag och mamma en midnattspromenad i regnet skogen (eh..) och då cyklade domedagstjejen förbi med sin pappa i slowmotion. Och så välte de nerför en backe, och då var vi ju där:
hjälpen.
Den som man inte fick ge för då skulle ju världen gå under. (Det är mycket logik i det här.) Så vi liksom gick förbi, fastän de ropade på hjälp:
"Hjälp! Hallå, har ni någon hjälp att ge?"
”näe..vi har hört att om man hjälper er så går världen under”
Varpå E-type-pappan ler bittert och säger att ”Jorden går ändå under när vi går till affären på onsdag. Jag förstår inte varför vi väntar!”
Och sen tog jag och mamma hissen ut ur skogen och hamnar i packningsterminalen på en flygplats, där en kvinna säger åt oss att ”maam, you shouldn’t be here”.
Och det borde vi ju inte ha varit.
Så jag vaknar och somnar om.
Och då blir jag jagad av Artie från Simspons. Men lyckligtvis så kan jag gömma mig i Jennys folkhögskola (eftersom jag inte vet hur det ser ut där så såg det ut som SU.), där en av mina handledare höll föreläsning. Räddad, succé! Så jag hukade mig mellan stolarna medan Artie letade efter mig, ända tills jag vaknade igen.
Läskigare?
happiness/despair/crap/sökningar jag inte kommer ihåg
Stockholm, Stockholm stad i världen
Jag har varit i vackra vackra Stockholm, det spritter i kroppen, för här känner jag mig hemma. Må så vara att stressen och pressen och paniken och rusningstrafiken inte är den bästa, men jag skulle kunna skriva tjocka lyrikböcker om Söders strålande utsikt. Och de färgglada lamporna på Höttorgsskraporna.
