Tisdag


Idag har jag mest traskat runt i huset och pysselsysslat, varit på körlektion (hujeda mig! "sväng vänster" och så blinkar jag åt höger och rattar likadant. trafikfarlig är vad jag är!) och  försökt vara snäll mot en fältarbetare. En röda-korset-tjej i Mörby. Jag stannade och lyssnade, för att vara lite medmänsklig, inte bara gå förbi, utan önska henne ett lycka till.

Nu kom jag ju på att, det var ju ungefär som att rycka bort ett plåster väldigt lång- och plågsamt. Jag stannar, tar upp hennes tid, men säger ändå att jag inte vill. Istället för att bara få det överstökat.

Jag är hemsk. Men jag menade väl! Jag lovar!

Imorgon ska jag pyssla med pärlor (se nedan) och åka hem till min bror tror jag. Där ska jag baka fantastiska matmuffins.



Det finns mycket fint man kan göra när man driver hela dagarna. Tralla-laaaaa!


VROOOM!


Jag övningskörde, ligger på 30 km/h och känner mig som världens racerförare.
När jag kommer upp i 100 så blir det tårtkalas, och när jag har tagit körkort (en vacker dag i en fjärran framtid) så blir det party! Jag lovar! (Fast ett vi-har-te-och-scones-party, för jag orkar inte med farligare saker.)


Jag avslutar med Charlieissocoollike, som Gabbi visade mig:

Han kan vara Englands charmigaste kille.

Hejhopp

 


Äppelpäppelpirumparum


Det blev en ny päronbakgrund, men jag svängde ihop ett äpple också, när jag ändå var på G. Inspirerad av Gudrun Sjödén, som hade päron/äppelbroscher när jag och Jenny var där för evigheter sedan.



Hmm. Kanske ska ändra om till den här bakgrunden? Det skulle kanske se stiligare ut?

Idag ska jag kanske till och med polcka äpplen, och baka en paj. eller kratta löv, och helt klart träna (för att bli hurtig, stor och stark). Vet att jag vill göra en stor tavla, men saknar motiv.

Rita, rita, utan krita.


Jag har ritat lite (för hand, men färgläggning i datorn), en favorit i repris ungefär, kalkerade bara av kameran från en annan teckning. Är sugen på lite färg, är sugen på att göra om bloggbakgrunden, skippa min supah-mega-awesome-killah-bot och sätta dit någonting fint och flickigt och färgglatt.
 


Karro kan ha rätt i att lite galenskap är bra för konstnärssjälen. (Eller, det var så jag tolkade det i alla fall) men det kommer aldrig att bli telefonjobb för min del. Jag skulle inte ens bli galen, jag skulle bara bli ett nervvrak och höra tutljud när jag försökte sova, och knappersatser varje gång jag blundade.

när jag gick i sexan eller sjuan så frågade någon om jag ritade för att slappna av, och nej, det gör jag inte. Jag ritar för att det är kul, mest leder det till antingen beröm eller prestationsångest. Förresten! Jag läste en intervju med Roman Dirge (han som ritar Lenore-serien) och han hade tillbringat några år med att hålla pennan fel och hårt, så nu har han en nervskada och kan rita max en timme per dag! Hujeda! (Hm, det är ett grymt öde, men nu när jag tänker efter: om jag ritade en timme per dag så skulle min produktivitet fördubblas)

Jag måste hitta något att göra. Det är fyra månader kvar till vårterminen, det blir fyra långa månader om jag inte fyller ut dem med jobb och stök.
 

Hello, my name is sadface


Okeeej.
Jag visste det nog redan från början, men telefonjobb är inte min grej.
Herregud nej.

All work and no play #2


Om mina vänner inte hör av mig på ett tag så finns det tre möjliga alternativ till var jag har tagit vägen:

1) Antingen har jag gått vilse i Solna, dit jag ska på en arbetsintervju (!!!) imorgon. Ni vet hur det går till: inte ens när jag har en karta hittar jag rätt, det är bedrövligt med lokalsinnet. Förhoppningsvis kan någon snäll själ hjälpa mig till tunnelbanan, efter att ha hittat mig i något provisoriskt självuppbyggt vindskydd under en tall.

2) Jag..telefonjobbar. Mycket och ofta. Hade veckan haft nio dagar hade jag varit upptagen alla nio dagar. Nu är det så att veckan är två dagar kortare, och sex av dem kommer vara aningen tighta. Jag, telefonen, telefonklottret och minst 18 andra ungdommar i samma rum. På onsdag ska jag provjobba för första gången. Det kommer säkert att gå bra (peppar, peppar, ta i trä!).

3) Jag har blivit levande begravd under alla mina böcker. (Det kan hända.) Förhoppningsvis är mina armar fria, så att jag iallafall kan bläddra bland seriesidorna i Knut Larssons gråbruna teckningar:



Känner ni igen stilen? Ser det bekant ut, och det ganger i er, för ni kan inte komma på var ni har sett det förut? Då kan det vara TV-reklamen för Majblommorna (finns att hitta på Knut Larssons hemsida) som spökar.

För tillfället har jag varken någonting köpt eller lånat av honom, men jag suktar efter.

All work and no play


Jag tror aldrig att jag har haft så mycket att göra i hela mitt liv.
Jag provjobbar.** Och praktikar på Stadsmissionen (fast det slutar på onsdag! Ynk! Dock behöver jag fritid.) och tar körlektioner och ritar och ritar.

Och så funderar jag på namn. Anna! Anna är ett fint, kort namn, som dessutom blir likadant hur man än vrider och vänder på det! Anna, ett fantastiskt namn. Ska jag bli en Anna när jag blir stor? Njaa..nä, nä, jag ska inte byta namn. Det var bara en tanke.


**Telefonjobb. Jag kommer att låta käck och glad och muteras av telefonstrålning. Men vad gör man inte för ett jobb?


Lite mer svartvitt


Hoppdidopp!
Igår sydde jag kuddfodral på Stadsmissionen Remake (bara tre ynkliga dagar kvar) och avnjöt ostfralla vid den lilla parken på Mariatorget. Sen kände jag mig som världens yngsta tant: ögonen ville falla ihop, jag ville ha en mjuk och lurvig katt att gosa med och jag kände mig riktigt, riktigt sugen på grönsaker och äppelpaj..

Men ingetdera i den matvägen stod på tur. Skulle ut och partaja med Gabbi, men det blev för sent (jag är en tant, en TANT!) och jag är pank, så jag sov som en stock framför TV:n och i sängen istället.

Idag har jag slavat lite i köket (fast det var frivilligt, och allt blev jättegott, så 'slavat' är nog fel verb) och ritat. Åh. Och villat bort mig i de allra mörkaste och sjupaste delarna av Stocksund också. (Jag lyckades passera samma hus tre gånger på vägen hem.)

Det här är i alla fall lite work-in-progress:

 

Hejsvejs igen, nu ska säkert brorsan ha datorn tillbaka.


Till Karro

Karro om 3 bilder av vad jag gör ungefär:
Hej Miriam. Jag gör reklam för mig själv, LÄS MIN BLOGG!! Annars kommer jag att terrorisera dig och din familj geneom att spela smurfhits jättehögt utanför ditt sovrumsfönster vid 5-tiden v
varje lördagmorgon resten av ditt liv (morr..)

Du är för övrigt bäst, har någon sagt det till dig på länge?







Hej Karro! Du är mycket välkommen att terrorisera mig varje lördag! Mina föräldrar störs inte, de sover som stockar (peppar, peppar), och om du väntar på att jag stiger upp och gör mig lite anständig så kan jag bjuda på frukost också. Den du.

Eller så satsar jag på att arrangera en fyrtiodagars non-stop festival på ringvägen. Party party party, och så måste du flytta hem till mig för att få sova :D

Hm, nu måste jag hjälpa mamma med en grej. Men vi ses på ett eller annat sätt Karro! Yaay!


PS! Tack för komplimangen. Du är ett original och riktigt finfin du med. :D

3 bilder av vad jag gör ungefär


Det här är de tre senaste bilderna jag har tagit; rosen är från imorse, när allt var kallt och jäkligt, den andra bilden är på min hemmagjorda made-of-awesome-robotkudde (håller på med tre till, i olika färger), och den tredje bilden är på ett par hypermönstrade shorts från Beyond Retro. Kort sagt: det bästa av mina septemberdagar går ut på att frysa, (nah, njuta av hösten), pyssla och handla knasiga kläder.





Just nu har jag (som alltid, mina damer och herrar!) en triljon idéer: jag ska lära mig Photoshop, sticka, virka, lappa, sy, teckna med olika färger, akrylmåla, fixa, dona, städa!! Problemet är att allting verkar fastna på idéstadiet, jag behöver verkligen få igång någonting. NU!
Åh, och jag har bestämt mig för att göra en engelsk version av inlägget också, en pluttig översättning, ifall någon från Interpals skulle titta in (otroligt, men man vet aldrig).



From top to bottom:
Our garden in early morning, my home sewn robot pillow case and a pair of shorts with a really cool pattern.


Tisdag


Idag försökte jag att le mot världen, bara för att se om den skulle le tillbaka.
Det funkade jättebra i början av dagen: jag sökte ett jobb, jag grattade Gabbi (som fyller 18 idag, HIPP HIPP HURRA!), åkte till Stadsmissionen, kom hem..Träffade Henrietta! Den helcoola Henrietta, och vi cyklade runt och runt och runt och nästa gång kanske vi ska utforska Täby.

Sen kom jag hem, och kontorsstolen har fått en reva i tyget, min mat är halvt uppäten (hungriga bröder som tar utan att fråga), vilket betyder att jag får äta det lilla som är kvar, men sen ändå fastnar med disken. Allt som allt så var det en rätt härlig dag.


Igår+idag


...
ALLMÄNT AWESOME






I will be back.

09-09-10


Kroppen och knoppen skek och skriker och för första gången på evigheternas evigheter har jag behövt ringa ocgh sjukanmäla mig.
Jag fick ett Krya på dig! och en uppmaning om att vara hemma och ta hand om mig, och det är det jag har gjort, hela dagen idag, och kommer att fortsätta med. Det har bara varit jag och Simpsons, och jag och Futurama och jag och Family Guy och jag, jag, jag och någon chick-lit-bok jag funderar på att bränna. Och solen, den underbara solen.

Hittade härifrån till hit och gjorde tre stycken...

Helt perfekt när man inte orkar riktigt, men ändå gör det, litegrann.








Hejhopp


Lördag



Idag vaknade jag upp hos Gabbi, åt frukost hos Gabbi och spelade kort med Gabbi.
Igår såg vi V for Vendetta (toppenbra, även om jag önskar att jag hade varit mindre luddig i huvudet när jag såg den. Filmtiden var usel.) och lagade mum-mum-muuumsig tonfisksås med makaroner..Och stekte bananer! (Det godaste fruktvärlden kan erbjuda)




Inspirationsbomb

Jag försöker organisera i datorn, och ett flertal bilder har hamnat under 'inspirationsmappen'.


Bild från A beautiful Mess blogg, en av världens mest kreativa människor driver den:



Amy Atlas Events drivs av..ja, Amy Atlas. Man skulle kunna beskriva henne som en prima partyfixare, (ja, jag är en gnutta avundsjuk på hennes jobb), hon har bland annat haft olika färgteman, men den här bilden ser ut att vara tagen från en godisbutik:



Tavla av Loretta Lux, som hade en utställning i Kulturhuset för ett tag sedan. Hon fotomanipularar, och använder ofta gravallvarliga barn som motiv:



Jean-Luc Cornecs telefonfår:



Och sist men inte minst, arbeten av Laura Laine:




Detaljerna är otroliga, poserna fantastiska och jag vill adoptera hennes talang.

Snipp snapp slut, så var sagan slut!

Najs värre.

Oj, vad jag har hittat på de senaste tre dagarna!

Henrietta och jag tittade på cirkusdjur i tisdags! En åsna, två dvärghästar och några av de större versionerna! De var ypperligt söta (miniatyrerna, stora hästar skrämmer mig), nästan så att jag ville ta hem dem, eller, i annat fall, rymma med cirkusen bara för att få gosa med dem.
Åsnan var den första verkliga åsnan jag någonsin sett, mycket bättre än Shrek-donkey.

I onsdags träffade jag Tina, vi vandrade omkring på stan och var allmänt bra. Tina är fantastisk och plugagr ett ämne jag knappt skulle våga ta i med tång (dvs, sjukhusfysik), men hon har ingen teflonhjärna, utan en fungerande en. Som kan räkna!

Och idag, ljuvliga torsdag, så träffade jag Jenny! Jag var tvungen att göra en massa tråksaker, som att dammsuga, ställa in disken och äta lunch och så, men hon var så tålmodig så. Sen plockade hon en triljon plommon från vår trädgård (medan jag utförde ännu en makalös hushållssyssla: kratta upp alla ruttna frukter från marken och slänga i komposten) och så bakade vi (nu uppäten) plommonkaka och kokade sylt. Jösses, hejdundrande gott var det.



Pompidomp


Sitter och läser serier av Nina Hemmingsson.




Hon träffar mitt i prick i varje ruta, därför är hon helt enkelt bäst.

 


RSS 2.0