Miriam

Första kvällen i Stockholm var hur konstig som helst. Hemma var ju hemma, fast ändå inte. Jag är ju alltid välkommen - det är inte det - utan det var bara så tydligt att jag hade flyttat. Allt var kvar där jag hade lämnat det, men det var något som fattades. Sjukt konstigt.

Fredagen var najs, det blev lite skissande och så var det ett entusiastisk möte med Henrietta! Ett kort möte dock, hon skulle till Öland och bräka ikapp med fåren. Sen var det en massa mer skissande med en Uppsalamänniska från klassen, det blev en massa strövande på ett snorkallt (men ack så vackert) Söder och utforskande av gränder i Gamla Stan.





Jag älskar gränder, det finns inget bättre än att kliva in i något trångt och komma in till en fin och öppen eller instängd (/hemlig) innergård.
Det blev mycket Gamla Stanströvande, alla dagar tror jag. Och så träffade jag Gabbi, yaaay! Fast jag var sjukt stressad, så det blev kort. Efter Gabbi träffade jag Karro, och jag var åter igen stressad, så det blev om möjligt ett ännu kortare möte.



Karro jobbar på en båt. Coolhetsfaktor 1000.

Resten av dagarna strövade jag omkring och skissade på (ännu mer), och gjorde genomskärningsbilder, och shoppade pysselmaterial på. Jag kom sjukt entusiastisk till skolan ida goch hivade upp min väska och deklarerade att "jag har med mig så mycket saker så att de tkommer se ut som en dagishörna här!!!!:D" och så viftade jag med lego och piprensare och tuschennor och annat.

Det var kalas i Stockholm (minus stress), till jul är jag tilbaka!